En strokepatient, hennes make och Carony

24 oktober 2017

 

Efter att ha drabbats av stroke tre gånger är hon helt förlamad men tack vare en positiv inställning och diverse hjälpmedel rullar livet vidare för Inga och hennes make Walter. 

Efter sin senaste stroke 2012 blev Inga helt förlamad. Hon kan dock fortfarande läsa och tala. 

- Varje morgon efter frukost och varje kväll efter kvällsmaten har vi ett litet gympapass, berättar Walter. Det är det viktigaste jag kan göra för Inga, att se till att vi rör på oss och att vi har ett socialt umgänge.

Till en början hade de en vanlig rullstol och Walter gjorde så gott han kunde för att få med sig Inga i bilen. 

- Det gick, med nöd och näppe, men det blev aldrig riktigt bra. Det var besvärligt för mig att lyfta på rätt sätt. Det blev ofta obekvämt för Inga. Med Carony-systemet blev allt mycket enklare. Vi blev friare, berättar Walter glatt.

 

Paret bor strax utanför Göteborg i Sverige. På sommarhalvåret försöker de göra små utflykter, nästan varje dag. De hälsar sina barn och deras familjer i stan, besöker vänner eller tar en promenad på tu man hand i parken. Ibland tar de en tur till någon av öarna i Göteborgs skärgård. 

- Den är så bra, säger Inga. Jag sitter bekvämt och bra både i bil och rullstol.

- Bromsfunktionen i handtaget är väldigt praktiskt, konstaterar Walter. I synnerhet här hemma där vi har väldigt kuperad terräng. Det hjälper till både uppför och nedför. 

 

 

I hemmet varvar Inga och Walter användandet av Carony med en elrullstol och av praktiska skäl är det förstås Carony som följer med så fort paret ska iväg. 

- Hemma, hos oss själva och vänner, kan jag komma nära bordet och vara med i samtalet på ett helt annat sätt. Vissa rullstolar gör att man alltid hamnar en bit bort från bordet och man känner sig lite "utanför" i sällskapet. I och med att den går att höja och sänka är den också väldigt praktisk, inte bara i bilen. Den funkar lika bra på biblioteket som på köpcentret men där den kommer verkligen till sin rätt hos tandläkaren, skrattar Inga. 

- Ja, och vi kunde behålla vår egen bil och behövde inte skaffa någon skåpbil, flikar Walter in. Vi sitter tillsammans under färden och kan prata med varandra om det vi ser och hör, det är perfekt. 

- För oss är det absolut bästa flexibiliteten, vi kan göra det vi vill, när vi vill, avslutar Inga.